Date:
Link copied Share this read link fb

Kings of Leon – bandet som bara försvann

av Tina Rosenfink

Såg härom veckan om Disturbia från 2007. Förutom att det är en toppenthriller har filmen ett otroligt soundtrack.

Ett av banden vars musik spelas i filmen är Kings of Leon. Jag minns Kings of Leon från mina tonår, även om jag i ärlighetens namn hade placerat dem långt bak i minnet. Men när Taper Jean Girl spelades i filmen väcktes min nyfikenhet. Vad hände egentligen med bandet?

För att försöka greppa vilka de var och varför det blev som det blev behöver vi se vart allting började. Kvartetten, bestående av bröderna Caleb, Nathan och Jared Followill samt kusinen Matthew Followill, bildades 1999 i den amerikanska Södern. Bröderna kom från en kristen familj, där pappan Ivan Leon Followill arbetade som pastor och pojkarna blev hemskolade av sin mamma. Bara med den lilla informationen går det dra en slutsats att steget därifrån till att bli rockstjärnor knappast blir oproblematiskt. Oavsett om det handlade om revolt eller nyfunnen frihet blev musiken för dem en biljett till ett annat liv – ett liv med sex, droger och rock’n’roll. Jag skojar, så dåligt och dramatiskt skriver jag inte egentligen. I en intervju säger bröderna att de kidnappade kusinen Matthew: “We told his mother that he was only going to be staying for a week but never allowed him to return home. We locked ourselves in the basement with an ounce of marijuana and literally spent a month down there.”

Hur som helst, Kings of Leon släppte sin första EP 2003. Den recenserades i exempelvis Rolling Stone och fick fina betyg, varpå bandet sajnades av skivbolaget RCA och gav ut ytterligare en EP samt ett debutalbum samma år. Debuten Youth & Young Manhood gick bra, men ännu bättre gick uppföljaren Aha Shake Heartbreak året därpå som bland annat ledde till turnéer tillsammans med U2, Bob Dylan och Pearl Jam. 2007 kom Kings of Leons enligt min mening bästa skiva, Because of the Times, som tog dem ytterligare en nivå uppåt. Gruppen jämfördes med band som The Strokes och Arctic Monkeys, en fin komplimang att få eftersom det rör sig om två band som lyckades förbli kreddiga indieband trots stor framgång.

Nästa album blev början på slutet, Only by the Night med hitsen Use Somebody och Sex on Fire. Jag var fjorton år när plattan kom och jag minns att jag tyckte den lät så annorlunda mot deras tidigare musik. Sex on Fire blev dessutom alldeles för stor för att det här rockbandet från Tennessee skulle kunna hantera det. De gjorde som varje normal människa hade gjort med sådan enorm framgång – de började knarka jättemycket. Under den här tiden fick Kings of Leon mycket kritik för att vara sellouts, ofta från prestigefyllda skribenter som syftade till mainstreamvärldens uppskattning av låten. Musiktidningen NME skrev bland annat att låten hade slitit ut bandets hjärta och att kvar fanns bara en kommersiell maskin. Ouch!

Allt kulminerade 2011 när sångaren Caleb Followill sa till publiken i Dallas “I’m gonna go backstage and I’m gonna vomit, I’m gonna drink a beer and I’m gonna come back out and play three more songs”, för att sedan aldrig återvända. Det är starkt. Kings of Leon försvann lite från radarn efter det, och trots några tappra försök att komma tillbaka har de aldrig riktigt lyckats.

View all reads